i mitt hjärta, faktiskt. någon gång i mitt liv ska jag bo på söder. nästan bara pga alla helt sinnessjukt snygga snyggpappor som chillar omkring med sina jävligt urgulliga små bebisar i alla fina mysiga parker och på torg. jag blir ju avis när jag tänker på att alla dessa bebisar faktiskt måste ha en mamma. jag hoppas på fula mammor, för min skull.
när jag skulle hoppa på tåget och därmed lämna marie för ett helt år, kan jag ju konstatera att inte ett öga var torrt. hela tågresan hem satt det flera tanter och tittade medlidande på mig. FUCK YOU ville jag skrika, NI HAR INGEN ANING OM HUR ETT AVSKED KÄNNS. men som tur var insåg jag hur alldeles för tonårstrotsigt det skulle låtigt, precis som jag är då i och för sig. nitton år och tonårstrotsig, typ.
nu ligger jag här vaken och kom inte hem för så jättelängesedan. imorgon ska jag upp tidigt och jobba(min sista dag) för att sedan kötta direkt från jobbet till tågstationen och OSLO!!!
åh jag ska krama ihjäl mina utflyttade vänner. anja ligger mest illa till (har inte sett henne sedan midsommar)
ne nu ska jag fan sova. pöss och godnatt.
(jag SKA faktiskt försöka lägga upp lite bilder snart. antingen här eller på fejjan)
6 MÅNADER. inte mer, snälla. jag måste komma i februari. (jag gick förövrigt lite vilse när jag lämnat stationen. skräll.. kom när timbuk redan hade börjat spela första låten, och var hemma sjuk idag. det gick bättre när du var här.) kärlek/m
SvaraRadera